Man United utan Zlatan!

Okej, vi kom hit för att titta på Zlatan, nu är han skadad och vi vill ju så klart ändå gå på matchen. Det är ju Man United och Engelsk fotboll på Old Trafford så förväntningarna är ändå höga. Lättaste sättet att ta sig till Old Trafford från centrala Manchester är att ta spårvagn metrolink. Mycket prisvärt också. Vi var tidigt ute denna söndagsmorgon, redan kl 09.00 för att vara exakt. Vi hade ju VIP-biljetter med inträde på museet. När vi promenerade från hotellet trodde vi att vi var väldigt tidiga men det visade sig att fler var ute i god tid inför matchen. Vägarna var redan avstängda när vi kom närmare arenan Old Trafford och försäljarna var i full gång. Här såldes sjalar med dagens match: Manchester United-Swansea för 5 pund. Vi köpte såklart en sjal med Zlatan för 7 pund. Megastoren var öppen och vi fick nästan köa för att komma in. Vi insåg att kön ringlade sig lång till kassorna så vi tog snappt en Zlatan-tröja och ställde oss i kö. Det visade sig gå riktigt fort.

 
Som sagt hängde vi vi en bra stund på museet där det bjöds på dryck och lättare förtäring i tre plan. Det blev lite segt att gå omkring alltför länge så vi följde med första släppet ut på en fullsatt läktare. Dagens match mot Swansea blev ingen höjdarmatch alls. Den slutade 1-1 vilken United skall i mina ögon sett vara glad för. Häftigt att uppleva ett fullsatt Old Trafford, men en riktig plattmatch så stadion kom nog tyvärr inte tillsin rätta denna gång. Vad var då Manchester utan Zlatan, ja ganska tråkiga faktiskt. Mycket sägs om Zlatan, men underhållning bjuder han alltid på. Du är saknad Zlatan!!!
Jag har inte varit på jättemånga fotbollsmatcher utomlands. EM och VM är ju speciellt i sig. Men man måste nog uppleva Engelsk fotboll på annat ställe än just här för att kunna jämföra, men att se Zlatan i Paris Saint German var en riktig höjdare faktiskt! Och vilken publik på arenan!
Men nu har jag upplevt Old Trafford, vilket varit en dröm i sig.

Eftersom vi hade sonen med så blev det inte att vi stannade på någon pub efter matchen, vilket annars kan vara en riktig fullträff. Ut ur stadion mot spårvagnarna reagerade vi på hur lugnt och stilla allt gick. Vi tog spårvagnen tillbaka till stan och letade upp en Italiens restaurang som skulle visa sig bli en riktig fullträff.Vi ramlade in på restaurang San Carlo Cicchetti som låg nästan hemma vid hotellet. Här var det fullsatt men den trevliga kyparen bjöd in oss och bad oss vänta 10 min i baren så skulle han ordna ett bord. Vi började med ett glas prosecco i den mysiga baren. Det märktes att det var mycket folk, det var högt tempo på alla servitörer men en fantastisk stämning. Dom skojade med gästerna och gav full uppmärksamhet till alla och snart fanns det bord även till oss. Denna restaurang är en Italiensk variant på tapas. Små delikata rätter att dela på av hög klass. Det blev en sen men riktigt trevlig lunch. Synd att vi morgonen efter skulle åka hem annars har vi gärna gått tillbaka för en middag.
 



Manchester, bara Zlatan?


Manchester, hur låter det i era öron? Jag måste erkänna att jag tänker mest på en skitig industristad med anrik fotbolls arena. Nu visade det sig att Zlatan gick till favoritlaget (för mig alltså) United. Därmed kom det på tal för oss att åka till Manchester för att kolla på fotboll och Zlatan över sista april. Som vanligt när man köper biljetter till en match där sevärdheten är 95 % Zlatan får man ju ha en viss riskkalkyl för skador, avstängning m.m. Nu spelar ju United på Old Trafford som i sig är något som åtminstone jag ville uppleva. Mycket riktigt som ni vet så blev Ibra skadad och det tog lite udden av det hela.
Men utan större förväntningar på staden blev vi glatt överraskade av vad Manchester har att erbjuda.
Detta är verkligen inte en skitig industristad som enbart lever för fotbollen. Det visar sig vara en mycket trevlig "liten" storstad med många fina strövområden och trevliga restauranger.
Som vanligt vill vi gärna lära känna staden lite och ger oss ut till fots för att få en liten bild.
Vi bor på Lowry Hotel som är en perfekt utgångspunkt då en gångbro över kanalen tar dig till stadskärnan. 2 min promenad och du är mitt i city. Vi flanerar och förundras över blandningen av hypermoderna fasader och gamla vackra korsvirkeshus. Restauranger och butiker löser av varandra längs gatorna. Så frågar du mig så säger jag, skippa stora shoppinggallerian Trafford Center och stanna kvar i dessa mysiga kvarter.
Gay Village är en trevlig och mycket populär del av staden som är som den låter vänligt inställd till alla förhållanden. Området ligger längs kanalen och kantras av uteserveringar och klubbar. Detta är kanske inte det barnvänligaste delen av staden men trevligt område att strosa i. Men Gay Village gör sig nog mest tillrätta under kvällstid.


Att hitta restauranger är inte ett problem, men att få ett bord utan att boka kan vara ett. Vår första lunch intogs på en trevlig tapasrestaurang. El Gato Negro är en tapasrestaurang i två plan. I gatuplan finns en bar med enklare rätter, och på övre plan ligger själva restaurangen. Här var det svårt att få bord så vi fick ett bord i baren. Vilket visade sig var en succé. Vi tog in flera smårätter som var riktigt goda, och drinkarna var fantastiska. Absolut värt ett besök!

 
 



Öbyte!

Vägarna är slingriga och smala, den djungelliknande skogen dingnar på bägge sidor om vägen. Vi håller andan när vi möter ett annat fordon. Vi är på väg till hamnen, där vi ska ta båten till nästa ö som är Praslin. Vår tid på Mahe är till ända för denna gång. Nu väntar 5 nätter på Praslin innan det är dags för ytterligare en ö i indiska oceanen. I vänthallen trängs folk för att försöka få biljetter, bara för att mötas av att båten är fullsatt. Vi hämtar ut våra förbokade biljetter och lämnar in vårt bagage och går till båten. Vi får borda 30 min innan avgång. Hade gärna suttit ute men våra biljetter är bara för insidan av båten. Men det är åtminstone luftkonditionering på. Själv är jag åksjuk av mig så jag har förberett mig med tabletter innan vi åkte, vilket var tur. Trots det lugna havet så blev det rätt gungigt ändå, och flertalet passagerare fick sitta med kräkpåsar. 
Väl framme på Praslin lastades bagaget av i markerad ruta som alla trängdes kring för att få som väska så fort som möjligt. 
När vi fått vårt bagage blev vi skjutsade till vårt hotell, tog ca 25 min i en buss som hade sett sina stordagar för många år sedan. Men vi kom i alla fall fram till hotellet.....
Ett pampigt mottagande mötte oss på Hotel Constance Lemuria, med gånggång och svalkande dryck. Vi fick en genomgång av hotellet och blev sedan skjutsad med golfbil till vårt rum.